Leder

På den här sidan hittar du de flesta av kroppens leder med tillhörande ledstrukturer och information. Välj led i skroll-listan till vänster eller längre ned på sidan. Eller varför inte testa en sökning?

Sök
Exact matches only
Search in title
Search in content
Search in comments
Search in excerpt
Filter by Custom Post Type

Leder

Ledernas funktion är huvudsakligen att möjliggöra rörelser. För att förklara en leds rörelser pratar man ofta om rörelseplan och -axlar. Det finns tre olika plan samt tre olika axlar. Olika leder utför rörelser i olika plan och axlar.

Rörelseplan

De olika planen kan kallas för rörelseplan, eftersom det är i dessa plan rörelserna äger rum. Rörelseplanen är i tre riktningar som befinner sig vinkelrätt mot varandra.

  1. Det sagittala planet är vertikalt och löper framåt-bakåt. Sagittalplanet delar kroppen i en höger och vänster del. Dessa delar behöver inte vara lika stora, till skillnad mot när man pratar om medianplan vilken delar kroppen i exakt lika stor höger- och vänsterhalva. I detta plan sker rörelserna flexion och extension.
  2. Frontalplanet är vertikalt och löper sida till sida. Det kallas även för koronalplan eller lateralplan. Planet delar kroppen i en främre och en bakre del. I detta plan sker rörelserna abduktion och adduktion.
  3. Horisontalplanet (transversalplan) löper horisontellt och delar kroppen i en övre och en nedre del. I detta plan sker rotationsrörelser.

Rörelseaxlar

Rörelseaxlar kan man förklara som de linjer vilka rörelser sker runt. Det finns tre axlar, och dessa befinner sig vinkelrätt mot varandra.

  1. Den sagittala axeln löper framåt-bakåt. Runt denna axel sker rörelserna abduktion och adduktion, i ett frontalplan.
  2. Den frontala axeln löper sida till sida. Runt denna axel sker rörelserna flexion och extension, i sagittalplanet.
  3. Den longitudinella, eller vertikala, axeln löper vertikalt i kraniell-kaudal riktning, uppifrån och nedåt. Runt denna axel sker rotationsrörelser i columna samt horisontaladduktion samt -abduktion i axelleden, i det horisontella planet.

anatomi, begrepp, axlar, plan

De anatomiska lederna delas upp i oäkta och äkta leder. Oäkta leder innefattar skelettdelar som är förbundna av stödjevävnad medan äkta leder innebär att det även finns en eller fler ledhålor. Leder av olika typ är ofta sammanbundna och arbetar tillsammans i kroppsdelens rörelser. Kroppens största leder är äkta leder.

Äkta leder

Äkta leder (synovialleder) innehåller ett antal olika strukturer. De har en ledhåla mellan två ledytor som är beklädda med ledbrosk. Dessa avgränsas från omgivningen av ett synovialmembran. I en äkta led kan rörelseomfånget vara mycket stort, det beror även på vilken led det gäller. Hur leden ser ut bestämmer dess rörelseaxlar.

Ledbrosk

Ledbrosket, cartilago articularis, utgörs i regel av hyalin broskvävnad. Det finns dock vissa undantag. Ledbroskets yta är slät, glänsande och har en blåvit färg.

Ledbroskets tjocklek varierar beroende på vilken led det gäller. Ledbrosket kommer vara tjockare och kraftigare i de leder där trycket och belastningen är större (ex. nedre extremiteten). Dessutom är ledbrosket olika tjock i olika delar en en led, av samma anledning som ovan. I en kulled till exempel är brosket som tjockast i mitten av ledhuvudet och tunnare längs kanterna. I en kulleds ledpanna är brosket tjockare ytterst, och tunnare centralt.

Det är ledbrosket som gör att ledändarna kan glida mot varandra med mycket liten friktion. Brosket skapar även en skyddande yta mot skelettvävnaden. Med åldern blir ledbrosket tunnare, vilket kan leda till degenerationer som ökar friktionen och skapar artros.

Ledkapsel

synovialledLedkapseln, capsula articularis, är en fibrös manschett vars storlek kan variera stort. De ytliga fibrerna i ledkapseln löper oftast i benens längsriktning, medan de djupare fiberstråken binder samman de ytliga fibrerna. Ledkapselns fiberriktning, tjocklek och styrka varierar från led till led och en ledkapsel kan delas upp i ett inre, cellrikt lager (synovialmembranet) och ett yttre, tjockare fiberrikt lager (den fibrösa kapseln).

Synovialmembranet, membrana synovialis, klär hela ledhålans väggar förutom ledbrosket. Dess inre yta är ofta slät och glänsande men har även områden i fram för allt plica synoviales som är klädda med fina veck. Dessa veck (villi synoviales) är viktiga vid bildningen av ledvätska (synovia)

Den fibrösa kapseln, membrana fibrosa, fäster ofta intill ledens broskgräns eller ett visst avstånd från den. En kapsel som fäster nära broskgränsen gör att den är stram och rörligheten i leden begränsad, medan en kapsel som fäster ett visst (större) avstånd från broskgränsen är slapp och rörligheten i leden stor.

Ledhåla

Ledhålan, cavitas articularis, är ett smalt mellanrum mellan de två ledytorna. Den smala springan som finns mellan ledytorna kallas för ledspringan. I ledhålan finns det ledvätska, vilket är en klar och seg vätska. De största lederna innehåller små mängder ledvätska, men ändå tillräckligt för att täcka ledytorna med en fin film som gör dem blanka och glatta. Det är tack vara ledvätskan som lederna kan arbeta nästan helt friktionsfritt.

Ledvätskan bildas som sagt i membrana synovialis. Vätskan utgörs av plasma och har en mycket hög halt av hyaluronsyra. Hyaluronsyran är det som ger ledvätskan sin viskositet, men det är tillsammans med vissa andra proteiner som ledvätskan får sin smörjningsförmåga. Ledvätskan är beroende av temperaturen och blir stelare vid nedkylning och kan då inte smörja lika bra. Ledvätskan blir mer viskös vid långsamma rörelser och mindre viskös vid snabba rörelser. Detta gör att en lagom separation av de glidande ytorna säkras under alla förhållanden.

Olika typer av äkta leder

I kroppen finns det olika typer av leder.

1. Glidleder

Glidledernas ledytor är nästan platta och rörligheten är mycket liten. Ledkapseln är som oftast stram och fäster till broskkanterna utan någon möjlighet för bildning av plica synoviales. Glidleder finns till exempel i facettlederna mellan ryggkotorna och mellan handlovsbenen.

2. Gångjärnsleder

Gångjärnsleder har ett ledhuvud som är format som en vals och ledpanna med en motsvarande fördjupning. Ledhuvudet har en styrfåra som motsvarar en styrkam i ledpannan. Det finns starka och strama ligament (kollateralligament) som säkrar kontakten mellan ledytorna. Ledkapseln på gångjärnsleders fram- och baksida brukar vara slapp och det finns som regel stora plica synoviales här. Exempel på gångjärnsleder är artt. interphalangeae och art. humero-ulnaris. Även knäleden är en gångjärnsled, dock en modifierad sådan då det vid flexion även kan ske en viss rotation. Rörelserna i en gångjärnsled är flexion och extension

3. Kulleder

En kulled har tre frihetsgrader. Det runda ledhuvudet ledar med en motsvarande ledpanna. Dess ledytor tillåter stor rörlighet kring en vridningspunkt som ligger i centrum av ledhuvudet. Alla axlar genom vridningspunkten är tänkbara men av praktiska skäl brukar man skilja på tre mot varann vinkelräta axlar. Alla rörelser kan beskrivas som rörelser kring dessa axlar. Axelleden och höftleden är människans kulleder.

4. Vridleder

Vridleder är enaxlade leder och rörelseaxeln ligger i benets längdriktning. Lederna mellan underarmsbenen, art. radioulnaris, är av denna typ.

5. Sadelleder

I en sadelled är båda ledytorna sadelformade, alltså konvex-konkava och motsatt böjda så att de passar in i varandra. Detta medför att det finns möjlighet för rörelse i två mot varandra vinkelräta axlar som är skilda från varandra. Tummens rotled är det bästa exemplet på en sadelled.

6. Äggleder

Ellipsoidleder, även kallat äggleder, har ledytor som är elliptiska och leden rör sig kring ellipsens längdaxel så att ledhuvudet rör sig som ett ägg i en äggkopp. Articulatio atlanto-occipitalis och articulatio radiocarpea är de enda ägglederna hos människan.

7. Andra typer

Den finns även vissa andra som ändå är ganska lika lederna ovan. Vi har dels art. genus vilken som sagt är en modifierad gångjärnsled. Fingrarnas grundleder kallar man för inskränkta kulleder. Detta eftersom de vid extenderat läge har frihetsgrader som en kulled, men att den flekterade leden har gångjärnsledens rörelseinskränkningar.



Visste du att det finns
0
olika typer av äkta leder?