Art. genus – Knäled

Typ av led: Synovial (äkta), sammansatt led, modifierad gångjärnsled.
Ligament: Lig. collaterale mediale, lig. collaterale laterale, lig. cruciatum anterior, lig. cruciatum posterior, lig. transversum genus, lig. coronarium och lig. patellae.
Rörelser: Flexion (140˚), extension (0˚), flexionsrotation.
Loose-pack: 25° flexion.
Close-pack: Max extension och utåtrotation av tibia.
Kapsulärt mönster: Flexion, extension.


Art. genus, knäleden, är en äkta, sammansatt led av typen gångjärnsled. Knäleden är kroppens största led och bildas av femur, tibia och patella. Det är den led som utsätts för den största mekaniska belastningen, vid statisk belastning kan krafterna mellan skelettdelarna stiga upp till 300-400 kg.

Huvudrörelserna i knäleden är flexion och extension och leden betecknas därför mekaniskt som en gångjärnsled. Dock kan det även ske en rotation vid flekterat läge, vilket gör att den kallas för modifierad gångjärnsled.

Led och ledhåla

Gray345Knäledens ledhåla är den största av kroppens ledhålor och är väldigt komplex. I knäleden finns det ursprungligen tre ledhålor, som dock smälter samman redan i fosterlivet. Man kan därför säga att det finns flera leder/delar i knäleden:

  • En pars femuropatellaris – femuro-patellarleden
  • Två partes femurotibiales (medial och lateral) – femuro-tibiallederna

Pars femuropatellaris bildas mellan femur och patella. På patella är ledbrosket särskilt tjockt och kan vara 6-7 mm. I femuro-patellarleden bildas två ledytor: facies patellaris femoris på femur och facies articularis patellae på patella. Facies patellaris femoris delas av en vertikal styrkam till två ytor. Facies articularis patellae delas även den upp i två ytor. I denna led är det små områden som har kontakt med varandra samtidigt. När knäleden är fullt extenderad har nedre delen (basen) av patella kontakt med femur, medan det vid ca 90 grader flexion är den övre delen (spetsen) av patella som har kontakt med femur.  Patella är ett sesamben och har som främsta funktion att öka momentarmen för m. quadriceps. Momentarmen varierar mellan ca 45-55 mm.

De andra lederna, femuro-tibiallederna, ligger som namnet indikerar mellan femur och tibia och det finns alltså två stycken. I dessa leder ledar ledhuvudet (condylus femoris) med ledpannan (condylus tibia) och när jag i fortsättningen nämner knäleden är det främst denna led som menas.

I knäleden finns det en fettkudde, corpus adiposum infrapatellare, som ligger mellan synovialmembranet och den fibrösa kapseln. När knäleden är extenderad kan denna fettkudde synas som en liten bula på båda sidorna om patella. När man sedan flekterar knäleden sugs fettkudden in i leden och fyller upp den.

Ledhuvud

Femur baksidaKnäledens ledhuvud utgörs som sagt av femurcondylerna, condylus medialis femoris och condylus lateralis femoris. Bilden intill visar kondylerna på höger femur. Dessa ledytor avgränsas baktill av fossa intercondylaris femoris och framtill av facies patellaris 

Femurkondylerna har sin böjning posteriort. De främre delarna har kontakt med tibia vid extension och vid ökad flexion kommer de bakre, böjda delarna av femur komma i kontakt med tibia. Detta gör att kontaktytan mellan femur och tibia minskas, och en rotation möjliggörs.

Ledpanna

Ledpannorna i knäleden, condylus tibia, har två ledytor, facies articularis condylus, som ledar mot femur. Dessa ligger bredvid varandra med en liten upphöjning, eminentia intercondylaris, mellan dem. Denna ledar mot fossa intercondylaris femoris och hjälper till att säkra stabiliteten leden. Mellan ledytorna finns även en area intercondylaris anterior och posterior, där bland annat ligament fäster.

Ledbrosk

Ledytorna i knäleden är klädda av hyalint brosk. På femur är broskets tjocklek ca 7 mm. På tibia är ledbrosket ungefär dubbelt så tjock i ledpannans mitt jämfört med i kanterna. Denna dåliga kongruens mellan ledytorna förbättras via meniskerna.

Menisker

Knäledens menisker har formen som en halvmåne. De har sin bas ut mot ledkapseln och har skarpa och tunna kanter som sträcker sin in i leden. Undersidorna är platta, medan översidorna är konkava för att passa mot femurs konvexa yta. Ytterst fäster de mot ledkapseln och innerst fäster de till area intercondylaris. Meniskerna är som regel ihopbundna framtill av lig. transversum genus.

Meniskerna är uppbyggda av fibröst brosk och kollagena fibrer. Brosket gör att de fungerar som en stötdämpare i knäleden, och gör att de anpassar sig i form till femurkondylerna. Detta gör att trycket i knäleden fördelas på en så stor yta som möjligt. De kollagena fibrerna gör att meniskerna även är dragelastiska och sega.

Menisker

Den mediala menisken, meniscus medialis, fäster långt framtill och baktill på tibia och är relativt öppen. Menisken är bunden till tibiakanten anteriort och lateralt genom lig. coronarium.

Den laterala menisken, meniscus lateralis, fäster intill eminentia intercondylaris med båda sina ändar. Posteriort är menisken bunden till lig. meniscofemorale posterius som löper längs med det bakre korsbandet.

Olika rörelser i knäleden orsakar förskjutningar av meniskerna. Vid flexion förskjuts de bakåt, vid extension framåt och vid rotation följer de femurkondylerna. Den mediala menisken är mindre rörlig än den laterala på grund av dess fästen samt att lig. collaterale mediale fäster till den. Därför kan det uppstå stora spänningar i den mediala menisken vid kombinerad flexion och utåtrotation, vilket kan leda till skada.

Ligament

I knäleden finns det ett antal ligament som hjälper till att stabilisera leden.

Korsband

Bakre korsbandetVi har två stycken korsband, lig. cruciatum. Ett anteriort (lig. cruciatum anterior, ACL) och ett posteriort (lig. cruciatum posterior, PCL).

Det främre korsbandet fäster med sin ena ände till area intercondylaris anterior och de främre ändarna av meniskerna. Det löper sedan bakåt, uppåt och lateralt för att fästa till insidan av den laterala femurkondylen. Ligamentet har som huvudsaklig funktion att bromsa en framåtglidning av tibia i förhållande till femur.

Det bakre korsbandet fäster till area intercondylaris posterior på tibia. Det löper sedan uppåt, framåt och medialt för att fästa till den mediala femurkondylen. Ligamentet har som huvudsaklig funktion att bromsa en bakåtglidning av tibia i förhållande till femur.Det främre korsbandet tål en kraft på ca 100 kg innan det brister. Det bakre korsbandet är ca 50% starkare.

Sidoligament – kollateralligament

Vi har även två stycken ligament på sidan av knäleden, dessa kallas för lig. collaterale mediale och laterale.

Lig. collaterale mediale är sidoligamentet på insidan av knäleden. Det är ca 15 mm brett och har sitt ursprung på epicondylus medialis femoris. Ligamentet har både djupa och ytliga stråk. De djupa stråken ligger invävda i ledkapseln och fäster till den mediala menisken och condylus medialis tibia. De långa stråken fäster 4-5 cm distalt om den mediala kondylens ledyta.

Lig. collaterale laterala är sidoligamentet på utsidan av knäleden. Det utgår från epicondylus lateralis femoris och fäster till caput fibulae på fibula. Detta ligament fäster alltså inte till menisken.

Kollateralligamentens funktion är att hindra varus- och valgusrörelser genom att de spänns upp när knäleden extenderas.

Övriga ligament

Lig. patellae är ett ligament som  fortsätter från quadricepssenan distalt. I detta ligament ligger patella innesluten. Ligamentet fäster på tuberositas tibiaeDet är ett mycket starkt ligament. Ligamentet kan skadas, ofta hos personer som hoppar mycket, och skadan kallas därför för hopparknä.

Lig. coronarium fungerar som förstärkningar av ledkapseln. Det löper från den anteromediala och anterolaterala kanten av tibia till de två meniskerna.

Gray350Framtill och lateralt finns tractus iliotibialis. Denna löper lateralt på benet, över epicondylus lateralis, och fäster lateralt på tibia. När senan glider mot epicondylus lateralis kan man få smärta, vilket ofta kallas löparknä.

Lig. transversum genus är ett ligament som anteriort binder ihop de två meniskerna.

Det finns även fler ligament som lig. popliteum obliquum, lig. popliteum arcuatum och patellarretinaklet.

Bursor

I knäleden finns det ett antal bursor (slemsäckar). Bursa suprapatellaris är den största och ligger under quadricepssenan 3-4 cm proximalt om knäskålen. Bursa subcutanea prepatellaris finns på framsidan av knäskålen. Mellan huden och tuberositas tibiae samt lig. patellae finns två bursor: bursa subcutanea infrapatellaris och bursa subcutanea tuberositas tibiae.

Andra bursor är:

  • Bursa infrapatellaris profunda
  • Bursa subpopliteus
  • Bursa m. semimembranosi
  • Bursa subtendinea m. gastrocnemii medialis