Muskler

Välkommen till delen om muskler. Här hittar du nästan alla större muskler med tillhörande ursprung, fäste, funktion och innervation. Välj muskeln i skroll-listan till vänster eller längre ned på sidan. Eller varför inte testa en sökning om du söker en speciell muskel?

Sök
Exact matches only
Search in title
Search in content
Search in excerpt
Search in comments
Filter by Custom Post Type


Olika typer av muskler

Det finns tre typer av muskler i kroppen:

  • Skelettmuskulatur
  • Glatt muskulatur
  • Hjärtmuskulatur

Dessa tre typer av muskler har olika funktion och finns på olika ställen i kroppen. Skelettmuskulaturen är den muskulatur som gör att vi kan röra oss och skapa rörelser i våra leder. Skelettmuskulaturen kan dessutom stabilisera och hindra rörelser i lederna. I fortsättningen av artikeln är fokus på dessa muskler.

Glatt muskulatur finns främst i områden som väggarna i hålorganen samt i delar av väggarna i blodkärlen och luftvägarna. Den glatta muskulaturen möjliggör bland annat att innehåll kan pressas genom hålorganen.

Hjärtmuskulatur finns endast i hjärtats väggar. Hjärtmuskulaturen ser till att hjärtat pumpar genom tryckförändringar i hjärtats kammare och förmak.

Muskelns kraftutveckling

För att muskeln kan kunna bidra med rörelse måste det ske en kraftutveckling i muskeln. Denna kraftutveckling uppstår genom att muskler kontraheras. Vid en kontraktion kan muskeln förkortas, vilket bidrar till en rörelse, detta kallas för en koncentrisk muskelkontraktion. Det finns även statisk muskelkontraktion och då spänns muskeln i ett och samma läge. En tredje typ av kontraktion är den excentriska kontraktionen, vilket innebär att det sker ett muskelarbete under förlängning av muskeln.

För att en kraftutveckling ska ske krävs olika signaler som ser olika ut beroende på vilken typ av muskel det gäller. En skelettmuskel styrs av det somatiska nervsystemet vilket betyder att vi kan kontrollera muskeln med viljan. Glatta musklernas kontraktion styrs av både det autonoma och endokrina systemet och är mer komplicerad är skelettmusklernas kontraktion. Hjärtmuskulaturens kontraktion påverkas av det autonoma nervsystemet och av hormoner. Hjärtats pulserande aktivitet beror på att hjärtat själv kan bilda aktionspotentialer som sprider sig ut i hjärtat.

Skelettmuskelns uppbyggnad

MuskelstrukturVarje muskel består av olika strukturer. En muskel består av ett antal muskelbuntar, eller muskelfasciklar. Muskelfasciklarna är omgivna av ett bindvävslager, en muskelfascia. Muskelfascian har som uppgift att binda musklerna in mot skelettet och hålla musklerna stabila vid en kontraktion. Varje muskelbunt innehåller i sin tur ett antal muskelfibrer (muskelceller), vilka är muskelns cellulära enheter. Även dessa muskelfibrer är omgivna av tunna bindvävshinnor. I varje muskelfiber finns det sedan ett antal muskelfibriller (myofibriller). Muskelfibrillerna utgör ca. 80 % av muskelfiberns massa. Muskelfibrillerna består av två typer av myofilament: aktin och myosin.

Myofilamenten är i varje muskelfibrill ordnade i ett mönster som ständigt upprepas. Den minsta enheten i detta mönster kallas sarkomer. I en muskelfibers samtliga parallella muskelfibriller ligger sarkomererna exakt i linje med varandra och det är detta som ger muskelfibern det tvärstrimmiga utseende, vilket syns i mikroskop.

Musklernas uppgifter

Musklerna har flera olika viktiga uppgifter. Bland annat att skapa och styra kroppens rörelser, att stödja och skydda samt att reglera blodflödet.

Skapa rörelse och styra kroppen

Muskler har senor som är fästa till skelettet. Det är genom dessa senor som musklerna kan styra skelettet. När muskeln drar ihop sig drar senorna i skelettet så att benen rör sig. Eftersom senorna ofta finns på var sin sida om en led gör det att en rörelse sker i just den leden. Skelettet finns för att hålla upp kroppen. Men för att skelettet ska kunna hålla upp kroppen måste det finns muskler som kan stabilisera och justera ledrörelserna.

Stödja och skydda

Skelettmuskler som finns i bukväggen fungerar som skydd och stöd för inre organ.

Reglera blodflöde

Hjärtmuskulaturen kontrollerar och pumpar ut blod ut till kroppen där det behövs, och glatt muskulatur som finns i kärlväggarna hjälper till att fördela blodet till de olika organen.

Samspel mellan muskler och skelett

Muskelkraften överförs som sagt till benen genom de senor som löper från muskeln och fäster till skelettet. Skelettet fungerar som hävstänger som vrids kring lederna. När en muskel drar ihop sig närmar sig de två senfästena så att bendelarna rör sig. Ofta är det muskelns ursprung som rör sig minst, muskelfästet rör sig således oftast mest.

Muskler som verkar över en led delas ofta in i två grupper:

  1. Muskler som har samma funktion.
  2. Muskler som har motsatt funktion.

Musklerna som har samma funktion kallas för agonister, medan muskler med motsatt funktion kallas antagonister. Till exempel är biceps brachii en antagonist till triceps brachii eftersom de har motsatt funktion. Exempel på agonister är till exempel gastrocnemius och hamstrings.

Olika typer av muskelfibrer

Det finns olika typer av muskelfibrer och de olika typerna har olika egenskaper. Det finns tre typer man brukar prata om:

  1. Långsamma muskelfibrer, Typ 1 (röda) – små motorneuron
  2. Snabba muskelfibrer, Typ 2a (vita) – mellanstora motorneuron
  3. Snabba muskelfibrer, Typ 2x (vita) – stora motorneuron

Se tabellen här nedan för lite mer info om de olika fibrerna.

Egenskap
Långsamma fibrer (typ 1)Snabba fibrer (typ 2a)Snabba fibrer (typ 2x)
Den motoriska enhetens storlekLitenMedelStor
KontraktionshastighetLågHögHög
UthållighetStorMedelLiten
Antal mitokondrierMångaMånga
Antal kapillärerMångaMånga
FiberdiameterMinstNågot störreStörst
FärgRödNågot ljusare rödLjusröd
Typiska uppgifterUpprätthålla kroppsställningenGå, springaHoppa, kasta

Visste du att vi har ungefär
0
muskler i kroppen?