Muskler

Välkommen till delen om muskler. Här hittar du nästan alla större muskler med tillhörande ursprung, fäste, funktion och innervation. Välj muskel i skroll-listan eller längst ned på sidan. Eller varför inte testa en sökning om du söker en speciell muskel?

Sök
Generic filters
Exact matches only
Search in title
Search in content
Search in excerpt


Olika typer av muskler

I människokroppen finns det tre typer av muskler, som har olika funktion och finns på olika ställen i kroppen. De skiljer sig åt på flera sätt, t.ex. om de kan kontraheras volontärt eller inte, dess form/utseende, samt dess lokalisation (t.ex. i extremiteter, organ eller kärl).

De tre muskeltyperna är:

  • Skelettmuskulatur
  • Hjärtmuskulatur
  • Glatt muskulatur

Skelettmuskulatur

Skelettmuskulaturen är det som brukar menas med begreppet ”muskler”. De utgör majoriteten av den muskulatur som finns i kroppen och kan kontrolleras viljemässigt.

De flesta skelettmusklerna fäster på ben, ligament, brosk eller en kombination av detta. Vissa muskler kan också fästa till organ som ögat eller huden.

Musklerna finns för att skapa den övergripande rörelsen av kroppen, för att skapa en statisk stabilitet, forma kroppen och bidra med värme. Musklerna kan kontraheras snabbt och med enorma krafter, men de tröttas också ut och behöver då vila för att återhämta sig.

Skelettmusklerna får ofta sitt namn efter sin form (t.ex. rhomboideus minor), funktion (m. flexor carpi ulnaris), fäste (m. coccygeus), position (m. palmaris longus) eller muskelfiberriktning (m. obliquus externus abdominis).

Hjärtmuskulatur

Hjärtmuskulaturen finns i hjärtat där de utgör hjärtats väggar, och i vissa kärl intill hjärtat. Till skillnad mot skelettmuskulaturen kan inte hjärtmuskulaturen kontrolleras viljemässigt. Hjärtmuskulaturen är inte lika kraftfull som skelettmuskulaturen, men är å andra sidan med uthållig då hjärtat konstant behöver vara aktivt.

Glatt muskulatur

Den glatta muskulaturen finns främst i områden som väggarna i hålorganen samt i delar av väggarna i blodkärlen och luftvägarna. Precis som med hjärtmuskulaturen kan inte den glatta muskulaturen direkt kontrolleras viljemässigt. Den glatta muskulaturen möjliggör bland annat att innehåll kan pressas genom hålorganen.

Muskelns kraftutveckling

För att muskeln kan kunna bidra med rörelse måste det ske en kraftutveckling i muskeln. Denna kraftutveckling uppstår genom att muskler kontraheras. Vid en kontraktion kan muskeln förkortas, vilket bidrar till en rörelse, detta kallas för en koncentrisk muskelkontraktion. Det finns även statisk muskelkontraktion och då spänns muskeln i ett och samma läge. En tredje typ av kontraktion är den excentriska kontraktionen, vilket innebär att det sker ett muskelarbete under förlängning av muskeln.

För att en kraftutveckling ska ske krävs olika signaler som ser olika ut beroende på vilken typ av muskel det gäller. En skelettmuskel styrs av det somatiska nervsystemet vilket betyder att vi kan kontrollera muskeln med viljan. Glatta musklernas kontraktion styrs av både det autonoma och endokrina systemet och är mer komplicerad är skelettmusklernas kontraktion. Hjärtmuskulaturens kontraktion påverkas av det autonoma nervsystemet och av hormoner. Hjärtats pulserande aktivitet beror på att hjärtat själv kan bilda aktionspotentialer som sprider sig ut i hjärtat.

Skelettmuskelns uppbyggnad

En skelettmuskel består av flera olika strukturer, primärt skelettmuskelfibrer, men även nerver, blodkärl och bindväv. Varje skelettmuskel utgörs i sin tur av ett antal muskelbuntar-/fasciklar. Muskelfasciklarna består av ett stort antal muskelfibrer/-celler, vilka är muskelns cellulära enheter. I varje muskelfiber finns det sedan myofibriller, vilka utgör ca 80 procent av muskelfiberns massa. I myofibrillerna finns så kallade sarkomerer, som utgör ett segment i en myofibrill. Sarkomerer är muskelns kontraktila enhet och utgörs av myofilament som består av kontraktila proteiner.

Myofilamenten finns i två typer, ett tjockt filament av myosin, och ett tunt filament av aktin. Det är rörelsen av dessa filament som möjliggör att en skelettmuskel kan kontraheras.

Skelettmuskelns uppbyggnad: muskel > muskelfascikel > muskelfiber > myofibrill > sakromer > myofilament (aktin och myosin).

I en skelettmuskel är de olika delarna omgivna av bindväv. Det finns tre lager av bindväv i en muskel.

  • Epimysium. Epimysium är det yttersta lagret bindväv som omger muskeln och ser till att muskeln hålls på plats vid kontraktion och minskar friktionen till intilliggande vävnad.
  • Perimysium. Perimysium är det bindvävslager som omger varje muskelbunt/-fascikel.
  • Endomysium. Endomysium är det innersta lagret bindväv som omger varje individuell muskelfiber.

Musklernas uppgifter

Musklerna har flera olika viktiga uppgifter. Bland annat att skapa och styra kroppens rörelser, att stödja och skydda samt att reglera blodflödet.

Skapa rörelse och styra kroppen

Muskler har senor som är fästa till skelettet. Det är genom dessa senor som musklerna kan styra skelettet. När muskeln drar ihop sig drar senorna i skelettet så att benen rör sig. Eftersom senorna ofta finns på var sin sida om en led gör det att en rörelse sker i just den leden. Skelettet finns för att hålla upp kroppen. Men för att skelettet ska kunna hålla upp kroppen måste det finns muskler som kan stabilisera och justera ledrörelserna.

Stödja och skydda

Skelettmuskler som finns i bukväggen fungerar som skydd och stöd för inre organ.

Reglera blodflöde

Hjärtmuskulaturen kontrollerar och pumpar ut blod ut till kroppen där det behövs, och glatt muskulatur som finns i kärlväggarna hjälper till att fördela blodet till de olika organen.

Samspel mellan muskler och skelett

Muskelkraften överförs som sagt till benen genom de senor som löper från muskeln och fäster till skelettet. Skelettet fungerar som hävstänger som vrids kring lederna. När en muskel drar ihop sig närmar sig de två senfästena så att bendelarna rör sig. Ofta är det muskelns ursprung som rör sig minst, muskelfästet rör sig således oftast mest.

Muskler som verkar över en led delas ofta in i två grupper:

  1. Muskler som har samma funktion.
  2. Muskler som har motsatt funktion.

Musklerna som har samma funktion kallas för agonister, medan muskler med motsatt funktion kallas antagonister. Till exempel är biceps brachii en antagonist till triceps brachii eftersom de har motsatt funktion. Exempel på agonister är till exempel gastrocnemius och hamstrings.

Olika typer av muskelfibrer

Det finns olika typer av muskelfibrer och de olika typerna har olika egenskaper. Det finns tre typer man brukar prata om:

  1. Långsamma muskelfibrer, Typ 1 (röda) – små motorneuron
  2. Snabba muskelfibrer, Typ 2a (vita) – mellanstora motorneuron
  3. Snabba muskelfibrer, Typ 2x (vita) – stora motorneuron

Se tabellen här nedan för lite mer info om de olika fibrerna.

Egenskap
Långsamma fibrer (typ 1)Snabba fibrer (typ 2a)Snabba fibrer (typ 2x)
Den motoriska enhetens storlekLitenMedelStor
KontraktionshastighetLågHögHög
UthållighetStorMedelLiten
Antal mitokondrierMångaMånga
Antal kapillärerMångaMånga
FiberdiameterMinstNågot störreStörst
FärgRödNågot ljusare rödLjusröd
Typiska uppgifterUpprätthålla kroppsställningenGå, springaHoppa, kasta

Publicerad: 2015-11-28
Senast uppdaterad: 2021-08-11

Referenser och källor

Visste du att vi har ungefär
0
muskler i kroppen?