Vänster humerus.
Överarmsbenet, humerus, är ett det längsta och kraftigaste benet i den övre extremiteten. Den proximala delen består av ett ledhuvud, caput humeri, och två knölformade utskott: tuberculum majus och minus.
Caput humeri har formen av en halv kula. Ledhuvudet är riktat uppåt, medialt och bakåt och ledar med cavitas glenoidalis scapulae och bildar här art. humeri. Distalt om caput humeri finns collum anatomicum och collum chirurgicum.
Tuberculum majus är, som namnet indikerar, den stora knölen och bildar den laterala delen av den proximala extremiteten. Tuberculum minus är den mindre knölen och ligger mer medialt. Mellan tuberculum majus och minus finns fåran sulcus intertubercularis. I denna fåra löper senan från m. biceps brachiis långa huvud. På varje sida om sulcus fortsätter tuberklerna ned på humerus som crista tuberculi majoris och crista tuberculi minoris. Både tuberculum och crista tuberculi är muskelfästen för ett antal muskler, t.ex. m. pectoralis major och m. infraspinatus. Något proximalt och lateralt om humerus mitt finns tuberositas deltoidea, där m. deltoideus fäster in.
Distalt på humerus plattas skaftet till så att två kondyler uppkommer, en medial och en lateral. Dessa slutar sedan i var sin epikondyl, epicondylus medialis och epicondylus lateralis. Dessa epikondyler utgör fästen för underarmens muskler, t.ex. m. flexor carpi radialis och m. extensor digitorum. Av de två epicondylerna är det den mediala som är störst och mest utskjutande. Den laterala är mindre tydlig, men utgör en viktig palpationspunkt.
Den distala delen av humerus har två delar: trochlea humeri och capitatulum humeri. Trochlea humeri ligger vid den mediala epicondylen. Capitulum humeri ligger lateralt och har en kulform. Dessa ledar med radius och ulna.
Publicerad: 2015-11-28Senast uppdaterad: 2023-10-28