Blodkärl i kroppen

I kroppen har vi många olika typer av blodkärl som förser kroppens vävnader med blod. De olika kärlen finns på olika ställen i kroppen och ser lite olika ut. Blodkärlen vi har är artärer, arterioler, kapillärer, venoler och vener.

Artärer

Artärerna är de blodkärl som utgår från hjärtat. De leder det syrefattiga blodet från hjärtat till lungorna, samt det syrerika blodet från hjärtat och ut i kroppen. Dessa kärl är de som tar emot blodet först och utsätts för det högsta trycket. Artärerna är elastiska vilket gör att de vidgar sig när hjärtat kontraheras och pumpar ut blod, och när hjärtat slappnar av kommer artärerna passivt dra ihop sig.

Arterioler

När artärerna delar upp sig i mindre och mindre grenar säger man att de först blir till tunna artärer. När de tunna artärerna blir ännu tunnare kallas de för arterioler. Arteriolerna övergår sedan till kapillärer. Man kan säga att arterioler är väldigt tunna artärer.

Kapillärer

Den tunnaste typen av blodkärl kallas för kapillärer. Dessa finns överallt, även längst ut i huden, och är uppbyggda av endotelceller. Näringsutbytet mellan vävnaden och blodet sker i kapillärerna. Eftersom det finns så extremt många kapillärer blir den totala tvärsnittsytan stor vilket möjliggör ett stort näringsutbyte.

Venoler

Efter kapillärer kommer venoler. Venolerna är tunna blodkärl (likt arteriolerna) som leder blod från kapillärerna till venerna. Man kan säga att det är väldigt tunna vener.

Vener

Venolerna övergår sedan till vener som leder blod till hjärtat. Venerna leder det syrefattiga blodet från kroppens vävnader till hjärtats högra förmak, samt syrerikt blod från lungorna till hjärtats vänstra förmak. I venerna hos människan är trycket väldigt lågt och i motsats till artärerna saknar blodflödet i venerna pulsationer. Venblodet drivs mot hjärtat av en tryckskillnad som skapas av muskelsammandragningar i skelettmuskulaturen, venväggarna och från andningsrörelserna. Dessutom finns venklaffar som hindrar blodet från att rinna åt fel håll.