Hjärtklaffar

Människans hjärta har två typer av hjärtklaffar: segelklaffar och fickklaffar. Hjärtklaffarna har som huvudsaklig funktion att se till att blodet endast kan flöda i en riktning. Mellan hjärtats förmak och kammare finns segelklaffar och mellan hjärtats kammare och de stora artärerna finns fickklaffar.

Segelklaffar

Segelklaffarna är de hjärtklaffar som finns mellan hjärtats förmak (atrium) och kammare (ventrikel). Dessa kallas även för atrioventrikulärklaffar (AV-klaffar). Dessa klaffar tillåter således blodet att flöda från förmak till kammare och hindrar blodet från att flöda i den motsatta riktningen. AV-klaffarnas ändar har tunna senliknande trådar fästa mot sig vilka kallas chordae tendineae. I den andra änden är dessa fästa till hjärtats papillarmuskler.

Den vänstra AV-klaffen kallas mitralisklaffen eller bikuspidalklaffen. Detta eftersom den har två (bi) segel. Den högra AV-klaffen har tre segel – och kallas därför trikuspidalklaffen.

AV-klaffen är öppen då trycket i förmaken överstiger trycket i kammaren. När kammaren sedan drar ihop sig ökar kammartrycket och blir högre än förmakstrycket – och AV-klaffarna stängs.

Fickklaffar

Fickklaffarna finns mellan kammare och de stora artärerna som lämnar hjärtat, aorta och lungartären. Dessa klaffar kallas därför aortaklaffen och pulmonalisklaffen. Fickklaffarna öppnas när kammartrycket överstiget trycket i artärerna – och blod flödar ut till artärerna. Klaffarna hindrar att blodet flödar tillbaka till hjärtat när kammaren slappnar av.