I en tidigare artikel skrev jag om rehabilitering på fältet och 4 grunder för högkvalitativ rehabilitering. Denna artikel handlar också om rehabilitering på fältet, men med mer fokus på övergången till ordinarie fotbollsträning genom 5 olika steg framtagna av Buckthorpe et al. (1).
Dessa fem steg belyser stegringen från simpel träning i linjär rörelser till full fotbollssspecifik träning och är en viktig del i en rehabilitering efter skada för att en fotbollsspelare ska komma tillbaka och känna sig trygg och självsäker att klara av de moment som fotbollen innefattar.
I studien av Buckthorpe et al. (1) diskuteras dessa fem steg i relation till rehabilitering efter främre korsbandsrekonstruktion, men stegen kan sannolikt även appliceras på andra skador.
De fem stegen innefattar (översatt till svenska) linjära rörelser, rörelser i flera riktningar, fotbollsspecifika tekniska övningar, fotbollsspecifik primärt individuell träning samt fotbollsspecifik modifierad träning. Dessa steg kan inledas när fotbollsspelaren uppnått de fastställda kriterierna för när rehabilitering på fältet kan inledas, vilka kan variera beroende på skada. Vidare ska specifika kriterier uppfyllas innan progression till nästa steg i rehabiliteringen på fältet sker.
Under en rehabilitering bör också träningsbelastningen kontinuerligt monitoreras (t.ex. med GPS) för att se till att spelaren tränar på rätt nivå och att man når önskad belastning. De variabler som kan monitoreras med GPS/puls och som rekommenderas i studien är total distans löpning/gång, maximal löphastighet, distans i höghastighetslöpning (över 19.8 km/h), distans i sprint (över 25 km/h), total distans i acceleration och inbromsningar (mer än ±3 m/s), samt aeroba och anaeroba pulszoner.
Steg 1: Linjära rörelser
Det första steget i 5-stegsprogrammet syftar till att förbereda individen på fotbollsliknande träning genom att inleda med linjära enkla rörelser. Fokus är på att återställa rörelsekvaliteten. Fotbollsspecifika moment minimeras för att undvika högrisk-situationer, men kontrollerad och lättare aktivitet med en fotboll kan utföras. Övningar involverar som sagt linjära rörelser i tolererade hastigheter samt kontrollerade accelerationer och inbromsningar.
Steg 2: Rörelser i flera riktningar
I det andra steget adderas träning i flera riktningar i högre hastighet, men där rörelserna är förbestämda. Rörelserna från steg 1 kan utföras i allt högre hastighet, och en progression kan sedan inledas med mer komplexa moment involverande riktningsförändringar, mer frihet i rörelser och högre intensitet. Om tillgång till GPS finns kan denna data användas för att bekräfta att man tränar på rätt nivå.
Vidare kan fotbollsspecifika övningar börja inledas i kontrollerade former samt kombineras med linjära rörelser, såsom dribbling på rak linje eller kontrollerade passningar med löpning framåt/bakåt. När spelare uppfyller önskade kriterier kan man gå vidare till nästa steg.
Steg 3: Fotbollsspecifika tekniska övningar
I det tredje steget är fokus på ökade tekniska krav i övningar samt ”agility” i övningar där individen behöver reagera på yttre stimuli och ta ett beslut. Intensiteten i övningarna stegras allt mer och fokus läggs mer på fotbollsspecifika scenarier, men utan motståndare som pressar. Fotbollstekniska moment kan adderas till de tidigare övningarna i linjära och flerriktade rörelser. Vidare bör gymträning fortsätta där fokus bland annat är på att öka styrka och förbättra kardiovaskulär funktion.
Steg 4: Fotbollsspecifik individuell träning
I steg 4 stegras träningen till att inkludera intensitet som liknar den från ordinarie träning, med övningar som blir allt mer fotbollsspecifika (t.ex. inkluderande press från motståndare, mål och lätt motståndarkontakt). Individuell träning av specifika fysiska kvaliteter bör fortsätta för att förbättra förmågan i de moment som fotbollen innefattar.
Steg 5: Fotbollsspecifik modifierad träning
I det sista steget är syftet att förbereda fotbollsspelaren till att återgå till full ordinarie fotbollsträning med laget. Detta sker genom att skapa en träningsmiljö som liknar ordinarie träning så mycket som möjligt. Spelaren kan börja delta i modifierad lagträning, genom att till exempel inleda med att delta på uppvärmningen och enklare lagövningar för att sedan stegra detta successivt.
Träningsbelastningen bör fortsätta monitoreras för att säkerställa att individen uppnått de fysiska krav som ställs, det vill säga man vill att spelaren ska klara av den intensitet och de moment som uppstår på en match. Vidare vill man bygga upp en hög kronisk träningsbelastning för att kunna tolerera toppar i akut träningsbelastning. I nämnd studie rekommenderas att fotbollsspelaren kan träna på minst 90% av nödvändig träningsintensitet och -volym samt har uppnått minst 70% av den kroniska träningsbelastningen före skadan i alla relevanta variabler.
När alla kriterier för återgång till obegränsad lagträning har uppnåtts kan individen återgå till ordinarie träning.
Sammanfattning
Återgången till idrott är ofta en komplex process, framför allt efter svåra skador som medfört lång frånvaro. Genom att följa en tydlig struktur och specifika kriterier för progression kan man dock känna sig tryggare i att nödvändiga krav uppnåtts för att spelaren på ett säkert sätt ska kunna återgå till sin idrott.
Studien av Buckthorpe et al. är väldigt intressant tycker jag, praktiskt inriktad och tydlig med vad som krävs i respektive steg, och jag rekommenderar att läsa studien i sin helhet om du vill fördjupa dig ännu mer i de olika stegen och kriterier för stegring!
Referenser
- Buckthorpe M, Della Villa F, Della Villa S, Roi GS. On-field Rehabilitation Part 2: A 5-Stage Program for the Soccer Player Focused on Linear Movements, Multidirectional Movements, Soccer-Specific Skills, Soccer-Specific Movements, and Modified Practice. J Orthop Sport Phys Ther [Internet]. 2019;1–6.