Karpaltunnelsyndrom

Vid karpaltunnelsyndrom blir utrymmet i karpaltunneln för trångt vilket medför att medianusnerven komprimeras. Detta leder till domningar i medianusnervens område (tumme, pekfinger, långfinger och halva ringfingret) och ibland smärta palmart i handleden. Smärtan kan även sträcka sig till underarmen, armbågen och axeln. Besvären är ofta värre på natten vilket kan bero på att handleden hålls flekterad, vilket komprimerar medianusnerven. Även aktiviteter som att köra bil och hålla i telefon kan öka besvären på grund av långvarig flexion/extension. Om kompressionen av nerven fortgår en längre tid kan svaghet och atrofi av tenar-muskulaturen uppstå vilket kan leda till svårigheter med grepp och nedsatt handfunktion.

Karpaltunnelsyndrom är vanligare bland diabetiker, reumatiker och under graviditet hos vissa kvinnor.

Diagnosen sätts primärt baserat på patientens beskrivning av symtomen och klinisk undersökning. Vid undersökning kan Tinels test (knackingar på medianusnerven över karpaltunneln) och Phalens test (maximal handledsflexion i 60 sekunder) utföras för att framkalla symtom och bekräfta diagnos. Om dessa tester är negativa innebär det dock inte att karpaltunnelsyndrom kan uteslutas.

Referenser

Brukner P, Clarsen B, Cook J, Cools A, Crossley K, Hutchinson M, m.fl. Brukner & Khan’s Clinical Sports Medicine. 5:e uppl. McGraw-Hill Education; 2017.

Magee DJ. Pathology and Intervention in Musculoskeletal Rehabilitation. 2:a uppl. Saunders; 2015.