Plantarfasciepati

Plantarfasciepati (plantar fasciit, hälsporre) är en benämning som avser smärta i plantarfascian under foten. Det är en typisk överbelastningsskada och är en av de vanligaste orsakerna till hälsmärta med en uppskattad prevalens på ungefär 4-7 %. Det drabbar ofta fysiska personer eller personer med en stor del av stående arbete.

Riskfaktorer

Det finns flera faktorer som kan tänkas öka risken för plantarfasciepati. De riskfaktorer som bland löpare kan ha signifikant betydelse är:

• Varusposition i knä
• Användning av spikskor vid löpning
• Cavusfot (högt längsgående fotvalv)
• ”Fler” träningspass i veckan

Andra fynd bland patienter med plantarfasciepati är högt BMI, detta verkar dock inte gälla löpare. Vissa studier har visat att cavusfot generellt är en riskfaktor, medan andra studier inte sett något tydligt samband. Det kan dock vara så att det är en kombination av riskfaktorer som är viktigare, t.ex. att cavusfot har större betydelse om det samtidigt föreligger ett högt BMI. Ökad träningsvolym är ofta associerat med plantarfasciepati, framför allt vid aktiviter som löpning.

Plantarfasciepati kan också vara associerat med nedsatt flexibilitet i fotled och nedsatt muskelstyrka i plantarflexion i fotled. Patienter med plantarfasciepati har också ofta nedsatt styrka i tåflexorer samt muskelstramhet i vader, hamstrings och gluteusmuskulatur. Huruvida dessa fynd är orsaker eller konsekvenser av en plantarfasciepati är oklart.

Symtom

Smärta under hälen vid belastning av foten, t.ex. vid löpning, gång eller hopp. Det förekommer även smärta då plantarfascian spänns, t.ex. vid töjning eller vid belastnings på framfoten. Typiska symtom vid plantarfasciepati är morgonstelhet och morgonsmärta som successivt minskar med aktivitet, för att sedan öka igen efter aktivitet. I ett senare skede kan smärtan förekomma i stående och istället successivt öka med aktivitet.

Vid klinisk undersökning gör det ont vid direkt palpation mot den främre/inre kanten av hälbenet, det kan även göra ont längs med plantarfascians förlopp samt vid plantarfascians infästning. Vid töjning av plantarfascian (genom extension av tår) ökar ofta smärtan.

Röntgen kan ibland visa en sk. hälsporre som en utväxt på hälbenet. Detta är dock inte en orsak till problemet utan ett resttillstånd.

Behandling

Behandling av plantarfasciepati bör inledas med att identifiera och justera inre och yttre riskfaktorer, vidare initial behandling kan innehålla delarna nedan.

Minska förvärrande aktiviteter och diskutera träningsbelastning samt regression och progression av träning. Enklare råd kan vara följande:

• Ej börja springa innan hälen varit smärtfri i 4 veckor samt att personen kan gå 10 km utan smärta under gång eller morgonen efter.
• Använda hälkopp av silikon i skon eller anpassade sulor för att korrigera eventuell felställning i fot.
• Minska eller undvika aktiviteter som förvärrar besvären.
• När personen vill börja med aktivitet igen vara försiktig och långsamt stegra träning.

Andra delar i behandlingen kan innefatta följande:

• Använda korrekta skor med tillräckligt stöd för häl, mellanfot och framfot.
• Tejpning av plantarfascian (t.ex. Low-Dye-tejpning).
• Styrketräning för proximal muskulatur (t.ex. vader, tibialis posterior, höftabduktorer och -utåtrotatorer).
• Stretching av plantarfascia, gastrocnemius och soleus.
• Självmassage för plantarfascia med t.ex. lacrosseboll.
• Mjukdelsbehandling vader, baksida lår och gluteus.
• NSAID i akuta skedet.

Behandling i form av styrketräning har visat förbättringar gällande smärta och funktion. Denna träning bör utföras varannan dag i tre månader och består av successivt tyngre tåhävningar med handduk under tårna för att maximera dorsalflexion i tårna. Övningen bör utföras långsamt med tre sekunder koncentrisk fas, tre sekunder excentrisk fas och två sekunder isometrisk fas.

Prognos

Prognosen är i regel god där tillståndet läker ut av sig själv, det kan dock i vissa fall ta mycket lång tid, upp till 1-2 år.

Referenser

1. Brukner P, Clarsen B, Cook J, Cools A, Crossley K, Hutchinson M, m.fl. Brukner & Khan’s Clinical Sports Medicine. 5:e uppl. McGraw-Hill Education; 2017.
2. Petraglia F, Ramazzina I, Costantino C. Plantar fasciitis in athletes: diagnostic and treatment strategies. A systematic review. Muscle, Ligaments Tendons J. 2017;7(1):107.
3. Rathleff MS, Mølgaard CM, Fredberg U, Kaalund S, Andersen KB, Jensen TT, m.fl. High-load strength training improves outcome in patients with plantar fasciitis: A randomized controlled trial with 12-month follow-up. Scand J Med Sci Sport. 2015;25(3):292–300.