Patellar tendinopati (Hopparknä)

Patellar tendinopati (patellatendinopati, hopparknä) är en skada på patellarsenan i knät. Det uppstår ofta i samband med aktiviter som involverar hopp (basket, volleyboll, längdhopp, etc) men kan även uppstå i samband med aktiviter som involverar t.ex. riktningsförändringar och löpning (ffa. nedför). Patellar tendinopati uppstår oftast efter en akut, eller långvarig, överbelastning.

Riskfaktorer

Riskfaktorer kan delas in i inre och yttre riskfaktorer. Inre riskfaktorer för patellar tendinopati är inte helt klarlagda, där någon specifik riskfaktor inte kunnat identifieras. Dock kan ett högre antal träningspass/matcher per vecka ha betydelse vid uppkomst av patellar tendinopati, där en högre total belastning tros ha betydelse.

Symtom och undersökning

Specifika symtom är distinkt smärta lokaliserad till patellarsenans fäste intill patella. Senan är ofta förtjockad. Smärtan förvärras av aktiviteter som hopp, riktningsförändringar och fartminskning (decceleration). Patienten är ofta besvärsfri i vila. Smärta kan förekomma vid uppvärmning, för att sedan försvinna under resten av träningen. I ett senare skede kan dock smärtan istället öka mer och mer under träningen.

För att diagnosticera patellar tendinopati är det viktigt att framkalla symtomen genom att belasta senan. Belastningen kan ökas successivt genom funktionella rörelser, som knäböj, och sedan progrediera till hoppövningar. På så sätt kan man se hur hög belastning som krävs för att framkalla smärtan, som ska vara relativt distinkt lokaliserad. Om smärtan är mer diffus bör andra diagnoser misstänkas, t.ex. PFSS.

Det kan även vara viktigt att undersöka och behandla faktorer som muskelsvaghet i nedre extremitet (vader, quadriceps och gluteusmuskulatur). Muskelsvaghet kan leda till förändrat rörelsemönster som predisponerar skadan, men kan även vara en följd av smärta. Aktiv knäextension mot motstånd kan framkalla smärtan.

Vid patellar tendinopati kan smärta vid excentrisk knäböj användas som utfallsmått, genom att dokumentera när i rörelsen smärtan uppstår och hur hög smärtan är.

Ultraljud och MR kan även användas som hjälpmedel för att diagnosticera patellar tendinopati, dessa har låg sensitivitet men hög specificitet.

Patellarsenan kan vara smärtsam hos hopp-idrottare med normala senor, endast palpation har därför låg specificitet för att diagnosticera patellar tendinopati. Dessutom kan vissa idrottare ha patellar tendinopati utan smärta i senfästet.

Behandling

Behandling av patellar tendinopati är huvudsakligen icke-operativ och består av bland annat ett successivt stegrat träningsprogram. Vidare kan behandlingen skilja sig om en idrottare befinner sig mitt i en tävlingssäsong eller utanför tävlingssäsong.

Generellt sett bör behandling innefatta kortvarig relativ vila från aktivitet för att sedan starta ett successivt ökat träningsprogram med fokus på styrka. Man bör minska den totala belastningen av träningen, t.ex. genom att minska antalet träningspass, minska löpdistansen eller sänka intensiteten. Om det vid undersökning har identifierats biomekaniska faktorer som tros ha påverkat skadeuppkomsten bör dessa korrigeras. Exempelvis kan man vid landning efter hopp minska belastningen på patellarsenan genom att landa mer på framfoten. Andra behandlingar som mjukdelsbehandlingar för quadriceps kan vara av nytta i vissa fall.

För smärtlindring kan ofta isometrisk träning användas med god effekt. Detta kan t.ex. utföras i en bensparkmaskin enligt följande:

  • 5 reps
  • 45 sekunder per repetition
  • 70 % av maximal volontär kontraktion (MVIC)
  • 2 minuter vila mellan repetitioner

Styrketräning är viktigt för hela kinetiska kedjan. Stort fokus bör läggas på träning av vadmuskulatur och gluteusmuskulatur för att dessa muskler ska uppta större delen av belastningen vid landning efter hopp. Dessutom är det viktigt att stärka quadricepsmuskulatur, även på friska sidan. Excentrisk träning för quadriceps kan vara effektiv, t.ex. genom enbensknäböj med en upphöjning under hälen.

Kyla, tejpning av patella och stötvågsbehandling kan användas men har varierande effekt.

Prognos

Prognosen vid patellar tendinopati är mycket god vid korrekt utförd och successivt stegrad rehabilitering. Väldigt sällan är det nödvändigt med operation. Rehabiliteringen kan dock behöva pågå under lång tid (minst 3-6 månader).

Referenser

Brukner, P., Clarsen, B., Cook, J., Cools, A., Crossley, K., Hutchinson, M., … Khan, K. (2017). Brukner & Khan’s Clinical Sports Medicine (5:e uppl.). McGraw-Hill Education.

Thommé, R., Swärd, L., & Karlsson, J. (2011). Nya Motions- och idrottsskador och deras rehabilitering (1:a uppl.). SISU Idrottsböcker.

Doral, M. N., & Karlsson, J. (2015). Sports Injuries: Prevention, Diagnosis, Treatment and Rehabilitation (2:a uppl.). Springer Berlin Heidelberg.

 

Publicerad: 2018-03-05
Senast uppdaterad: 2023-10-28