Diskbråck i nacke

Introduktion

Mellan kotorna i ryggraden finns mellankotsskivor, eller diskar. Dessa har som uppgift att vara stötdämpare och ett rörelsesegment mellan två kotor. Diskarna är uppbyggda av en yttre fibrös ring (anulus fibrosus) samt en inre geléaktig kärna (nucleus pulposus). Så länge anulus fibrosus är intakt är trycket i nucleus pulposus högre än omgivningen. Om diskarna utsätts för hög belastning i samband med en aktivitet eller om degenerativa förändringar uppstått kan disken skadas och smärta uppstår.

Skademekanism

Disken kan skadas på olika sätt, exempelvis genom ålderförändringar (vilka är normala) eller vid ett akut våld. Vid skada där den yttre ringen spricker kan nucleus pulposus tryckas ut ur disken och ett diskbråck uppstår. Kärnan kan tryckas ut i olika utsträckning, från att en mindre utbuktning uppstår till att kärnan trycks ut och pressar mot ryggmärgen.

Diskbråck kan uppstå i såväl halsrygg, bröstrygg och ländrygg. Vid diskbråck i halsryggen kan kärnan pressas mot nerver och smärta uppstår som strålar i nervens område, exempelvis ner mot axeln eller i armen.

Symtom

Diskskador kan uppstå både smygande och akut i samband med en specifik aktivitet eller rörelse. Vid diskskador uppstår smärta och i de fall en nervrot är påverkad uppstår radierande smärta. Smärtan kan då stråla till axeln, ner i armen eller upp i huvudet. När nervroten provoceras ökar smärtan, vilket kan vara i rörelser som när huvudet böjs och vrids eller när armen sträcks utåt och bakåt.

På grund av nervpåverkan kan även känselnedsättning uppstå, muskelsvaghet samt påverkan på reflexer. Var känselnedsättning och muskelsvaghet uppstår beror på var skadan är lokaliserad. Känselnedsättningen och muskelsvaghet uppstår ofta i den påverkade nervrotens motsvarande dermatom eller myotom.

Klinisk undersökning

En noggrann klinisk undersökning är av stor vikt för att avgöra om en diskpåverkan föreligger och graden av irritation. Det är dels viktigt att undersöka neurologin, men även undersökning av rörlighet, funktionella test, palpation, osv. är viktigt.

Neurologi

Beroende på var diskbråcket är lokaliserat kan påverkan på sensibilitet yttra sig olika. Det är därför viktigt att undersöka känsel i hela övre extremiteten samt axeln, vilket kan ge information om på vilken nivå eventuell diskpåverkan föreligger.

Test av reflexer kan ge information om var ett möjligt diskbråck är lokaliserat. I övre extremiteten är det huvudsakligen tre reflexer som bör undersökas; bicepsreflexen (C5-nivå), brachioradialisreflexen (C6) samt tricepsreflexen (C7-nivå). Vid test är det viktigt att jämföra den påverkade sidan med den opåverkade sidan och då notera avvikande reflexer.

Även muskulaturen bör undersökas gällande styrka och grov kraft. Denna muskulatur kan vara relevant att testa deltoideus (C5), biceps brachii (C6), triceps brachii (C7), fingerflexorer (C8)

Nervtensionstest

Vid utförande av ett nervtensionstest kan en nervrotspåverkan noteras. Detta utförs genom töjning av n. medianus, n. ulnaris och n. radialis. Vid nervtensionstest bör man alltid fråga om de framkallade symtomen är ”patientens” symtom, det vill säga att patienten känner igen smärtans karaktär och lokalisation.

Behandling

Behandlingen beror på hur stort diskbråcket är och vilka symtom patienten har. Om ett akut diskbråck misstänks bör magnetkameraundersökning utföras, och om ett stort diskbråck föreligger bör patienten remitteras till specialist.

I de fall operation ej är nödvändigt bör ett successivt stegrat träningsprogram påbörjas. Detta träningsprogram bör bestå av övningar i syfte att avlasta nacke och samtidigt träna styrka, koordination, uthållighet och rörlighet. Denna träning bör anpassas efter patientens symtombild och övriga vardag för att få bästa resultat och förebygga att skadan uppstår.

Prognos

Prognosen efter diskbråck är oftast god oavsett operation eller inte. Vid icke-operativ behandling tar det ofta 3-6 månader innan säker återgång till idrottsaktiviteter kan utföras, efter operation tar det cirka 6 månader innan idrottsaktiviteter kan påbörjas. Prognosen är ofta sämre efter diskbråck i nacke jämfört med ländrygg.

Referenser

Thommé R, Swärd L, Karlsson J. Nya motions- och idrottsskador och deras rehabilitering. 1:a uppl. SISU Idrottsböcker; 2011.

Magee DJ. Orthopedic Physical Assessment. 6:e uppl. Saunders; 2014.