En bristning i vaden (gastrocnemius, soleus) är relativt vanligt inom idrott och uppstår ofta då en individ från stillastående accelererar genom att extendera knät och samtidigt dorsalflektera i fotleden. Det kan även uppstå i samband med en plötslig excentrisk översträckning, t.ex. om man springer på en trottoarkant och fotleden hamnar i en plötslig dorsalflexion eller vid landning efter hopp. Det är vanligare att skada gastrocnemius jämfört med soleus.
Symtom och undersökning
Den skadade beskriver ofta bristningen som en akut, skärande smärta. Ofta medialt i vadmuskeln eller i muskel-senövergången. Vid undersökning förekommer smärta över muskeln och vid en total bristning kan man känna en tydlig defekt i muskeln. En synlig blödning och svullnad kan uppstå. Vid test av rörlighet förekommer smärta vid aktiv och passiv dorsalflexion samt vid plantarflexion mot motstånd med sträckt/böjt knä. Vidare kan det vara relevant att undersöka muskelstyrka för att avgöra svårighetsgraden av bristningen. Detta kan göras med exempelvis tåhävning på två/ett ben eller genom olika hopptest.
Behandling
Behandlingen av en muskelbristning innefattar ett progressivt stegrat träningsprogram från den akuta fasen tills att den skadade kan återgå till full aktivitet/träning. Rehabiliteringen bör anpassas efter individens symtom/funktion snarare än ett specifik tidspann. Det finns flera faktorer som påverkar läkningstiden (tidigare skada, ärrvävnad, akut omhändertagande, svårighetsgrad, ålder, blödning, svullnad, etc) och vissa individer återhämtar sig snabbare än andra.
Behandlingen kan involvera fem faser:
- Fas 1: Akut fas
- Fas 2: Öka ROM
- Fas 3: Styrka och uthållighet
- Fas 4: Koordination, idrottsspecifikt
- Fas 5: Återgång till idrott
Fas 1 – Akut fas
Den akuta fasen syftar till att minimera smärta, svullnad och ytterligare skada. POLICE bör följas och smärtlindring kan ges initialt om nödvändigt. NSAID bör undvikas de första 72 timmarna. Kompression är viktigt i det akuta skedet. Kyla/is kan appliceras 15-20 minuter varje timme för att minska smärta. Om individen har svårt att gå kan kryckor användas. En hälkil på ca. 5 mm kan användas för att minska belastningen på vadmuskulaturen. Fas 1 kan vara förbi efter några dagar, men kan vara längre beroende på skadans svårighetsgrad.
Fas 2 – Öka ROM
Så snart smärtan och svullnaden lagt sig kan enklare aktiv rörlighetsträning inledas för fotled och knäled. Lätt töjning av gastrocnemius och soleus kan inledas tidigt efter skadan, vilket kan anses viktigt för att bland annat förbättra elasticiteten i musklerna. Även icke-belastande isometriska kontraktioner kan involveras i träningsprogrammet.
Fas 3 – Styrka och uthållighet
Inom 10 dagar har den bildade ärrvävnaden samma dragstyrka som en normal muskel. Progression bör ske från aktiv ROM till styrketräning för plantarflexorer genom att börja med lättare gummiband, följt av tåhävningar på två ben, följt av ett ben. Belastningen kan stegras med t.ex. vikter allt eftersom det tillåts. Det är viktigt att värma upp muskeln innan träning.
Rehabiliteringen bör fokusera på både soleus och gastrocnemius oavsett vilken av musklerna som skadats, och träningen bör ske med varierande grad av knäflexion. Stretching rekommenderas, men vilken effekt och hur stor effekt det har är omdiskuterat. Vidare kan behandlingen i denna fas involvera mjukdelsbehandling i form av tvära friktioner och massage längs muskeln. Man bör även identifiera eventuella riskfaktorer för vadskada och åtgärda dessa om möjligt.
Proprioceptiv träning på balansplatta eller t.ex. Bosuboll samt olika hoppövningar bör utföras då muskeln är tillräckligt stark.
Innan löpning inleds bör annan aerob träning utföras, som cykling eller crosstrainer. Detta bör inledas så snart som smärtan tillåter det.
Fas 4 – Koordination, idrottsspecifikt
När individen kommit till denna fas bör styrkan i den skadade muskeln vara så gott som lika som i det friska benet. Nu är målet att ytterligare förbereda individen för idrotten genom att addera idrottsspecifik träning. Styrketräning fortsätter som tidigare och kan nu stegras ännu mer. Övervakad och successivt stegrad löpning kan tilläggas vilket bör innehålla sprinter, riktningsförändringar och hastighetsvariationer. Om det är en fotbollsspelare som skadat sig kan man i denna fas även lägga till bollövningar.
Fas 5 – Återgång till idrott
I den sista fasen är målet att få individen att återgå till idrott. Det är viktigt att samtala med tränare och ha en tydlig plan på vad individen kan delta i för träning. Man kan börja med att delta i vissa delar av träningen för att till slut vara med på hela träningen i fullt tempo. En spelare som varit skadad längre tid behöver mer tid för denna fas än en spelare som varit skadad en kortare tid. Styrka, rörlighet och proprioception ska i denna fas vara lika god som den friska sidan.
Prognos
Prognosen vid bristning i vadmuskeln är god och idrottare återhämtar sig i regel fullt ut gällande muskelstyrka och muskellängd. Rehabtiden kan vara från 4-6 veckor och upp till 12 veckor vid en större bristning.
Referenser
Brukner, P., Clarsen, B., Cook, J., Cools, A., Crossley, K., Hutchinson, M., … Khan, K. (2017). Brukner & Khan’s Clinical Sports Medicine (5:e uppl.). McGraw-Hill Education.
Thommé, R., Swärd, L., & Karlsson, J. (2011). Nya Motions- och idrottsskador och deras rehabilitering (1:a uppl.). SISU Idrottsböcker.
Senast uppdaterad: 2024-09-28