Image
  • Muskler
  • Skelett
  • Leder
  • Fysiologi
    • Cirkulation
    • Respiration
    • Träningsfysiologi
    • Nervsystemet
  • Skador och sjukdomar
  • Quiz
  • Blogg & Artiklar
  • Registrera
  • Logga in
Meny

Fysiologi

Välkommen till delen om fysiologi. Välj vad du vill läsa om med knapparna nedan. 

Cirkulation
Respiration
Träning
Nervsystemet

anatomifysiologi

Instagram post 2169526231653228251_5581121410 Det finns olika typer av skelettmuskelfibrer och de olika typerna har egenskaper som sklijer sig något från varandra. ⁣ ⁣ Ofta är det tre olika typer av muskelfibrer det pratas om: ⁣ ▪️Långsamma muskelfibrer: Typ 1 ⁣ ▪️Snabba muskelfibrer: Typ 2a ⁣ ▪️Snabba muskelfibrer: Typ 2x ⁣ ⁣ Typ 1 är en långsam typ av muskelfiber, och innehåller en stor del oxidativa enzymer, många mitokondrier och många kapillärer. Dessa muskelfibrer har en hög kapacitet för aerob metabolism och är mer uthålliga. Vidare har typ 1-fibrerna en lägre kontraktionshastighet jämfört med typ 2-fibrer.⁣ ⁣ Typ 2a är en "mellantyp" av muskelfiber med måttligt/många mitokondrier, kombination av aerob och anaerob metabolism och har en hög kontraktionshastighet. De är som en kombination av typ 1 och typ 2x. ⁣ ⁣ Typ 2x är den snabbaste muskelfibertypen. De har en liten mängd mitokondrier, få kapillärer, låg uthållighet, hög anaerob kapacitet på grund av rikligt med glykolytiska enzymer och den snabbaste kontraktionshastigheten.⁣ ⁣ Läs mer om muskler på www.anatomifysiologi.se!⁣
Instagram post 2165291018593146220_5581121410 Hamstringsskador är en av de vanligaste skadorna inom idrott, och nordic hamstring är en övning som visats kunna förebygga hamstringsskador med 51%! ⁣ ⁣ För att få en bra effekt av övningen krävs det dock att den utförs i tillräcklig utsträckning och med bra implementering. ⁣ ⁣ Läs mer på hemsidan om Nordic hamstring som övning för att förebygga hamstringsskador! ⁣ ⁣ Länk i bio ➡️ @anatomifysiologi
Instagram post 2159428496690381812_5581121410 Det finns tre typer av muskulatur i kroppen: Skelettmuskulatur, glatt muskulatur och hjärtmuskulatur. ⁣ ⁣ Skelettmuskulaturen är den muskulatur som gör att vi kan röra oss och skapa rörelser i lederna. Skelettmuskulaturen kan dessutom stabilisera och hindra rörelser i lederna. ⁣ ⁣ Varje skelettmuskel består av flera olika strukturer. En muskel består av ett antal muskelbuntar, eller muskelfasciklar. Muskelfasciklarna är omgivna av ett bindvävslager, en muskelfascia. Muskelfascian har bland annat som uppgift att binda musklerna in mot skelettet och hålla musklerna stabila vid en kontraktion. ⁣ Varje muskelbunt innehåller i sin tur ett antal muskelfibrer, vilka är muskelns cellulära enheter. Även dessa muskelfibrer är omgivna av tunna bindvävshinnor. I varje muskelfiber finns det sedan ett antal muskelfibriller (myofibriller). Muskelfibrillerna utgör ungefär 80 procent av muskelfiberns massa. Muskelfibrillerna består av två typer av myofilament: aktin och myosin. ⁣ ⁣ Myofilamenten är i varje muskelfibrill ordnade i ett mönster som ständigt upprepas. Den minsta enheten i detta mönster kallas sarkomer. I en muskelfibers samtliga parallella muskelfibriller ligger sarkomererna exakt i linje med varandra och det är detta som ger muskelfibern det tvärstrimmiga utseendet, vilket kan ses i mikroskop.⁣ ⁣ Läs mer om muskler på anatomifysiologi.se!⁣
Instagram post 2151422846562570933_5581121410 Nu finns en blogg på hemsidan där du kan läsa om olika studier gällande exempelvis olika skador, återgång till idrott och träning. ⁣ ⁣ Bland annat hittar du en artikel om diagnos, behandling och prevention av fotledsstukning. ⁣ ⁣ Gå gärna in och läs om du är intresserad! Länk i bio! @anatomifysiologi
Instagram post 2108719945394930569_5581121410 Muskeltyper i kroppen 🏃‍♂️⁣ ⁣ I kroppen finns tre olika typer av muskler som är viktiga för kroppens olika funktioner.⁣ - Skelettmuskulatur ⁣ - Glatt muskulatur ⁣ - Hjärtmuskulatur⁣ ⁣ Dessa tre typer av muskler har olika funktion och finns på olika ställen i kroppen. ⁣ ⁣ Skelettmuskulaturen är en tvärstrimmig muskulatur och är den muskulatur som gör att vi kan röra oss. Skelettmuskulaturen kan dessutom stabilisera och hindra rörelser i lederna. De flesta skelettmuskler är fästa mellan skelettben. Skelettmuskulaturen styrs av motoriska nerver via det somatiska nervsystemet, och styrs således ffa. medvetet (men även omedvetet vid t.ex. andning).⁣ ⁣ Glatt muskulatur är en icke-tvärstrimmig muskelvävnad. Denna muskulatur finns i bland annat blodkärl, luftvägarna och inre organ som tarmar. Den glatta muskulaturen möjliggör bland annat att innehåll kan pressas genom hålorganen. I tarmarna är den glatta muskulaturen nödvändig för tarmrörelserna som för tarminnehållet framåt. Den glatta muskulaturen styrs av det autonoma nervsystemet och kan därför inte direkt påverkas viljemässigt.⁣ ⁣ Hjärtmuskulaturen är tvärstrimmig och finns endast i hjärtats väggar. Hjärtmuskulaturen ser till att hjärtat pumpar genom tryckförändringar i hjärtats kammare och förmak. Hjärtmuskulaturen styrs av det autonoma nervsystemet samt hormoner.⁣
Instagram post 2106663209196574999_5581121410 Handleden - Art. radiocarpea ⁣ ⁣ Art. radiocarpea är den led som bildas mellan radius och den proximala raden handlovsben. Ledhuvudet bildas av os scaphoideum, os lunatum och os triquetrum samt av ligamenten mellan dessa ben. Ledpannan bildas av facies articularis carpalis radii på radius samt av discus articularis. Det är en av flera leder i handleden.⁣⁣ ⁣⁣ Det finns ett antal ligament som stabiliserar leden, t.ex. lig. radiocarpeum palmare och lig. radiocarpeum dorsale. Dessa ligament är väldigt starka, framför allt det palmara ligamentet. Detta ligament är faktisk starkare än benvänvaden i radius, vilket kan göra att ligamentet vid ett fall är intakt medan radius fraktureras intill ligamentets fäste.⁣⁣ ⁣⁣ I leden tillåts rörelserna palmarflexion, dorsalflexion, ulnardeviation samt radialdeviation. ⁣⁣ ⁣⁣ ▪️Typ av led: Synovial (äkta) led, äggled/ellipsoidled⁣⁣ ▪️Ligament: Lig. radiocarpeum palmare och lig. radiocarpeum dorsale⁣⁣ ▪️Rörelser: Palmarflexion (80˚), dorsalflexion (80˚), ulnardeviation/adduktion/ulnarflexion (40˚), radialdeviation/abduktion/radialflexion (20˚)⁣⁣ ⁣⁣ Läs mer om anatomi på www.anatomifysiologi.se!
©2016-2019 anatomifysiologi.se
  • Ordlista
  • Referenser
  • Om sidan
  • Kontakt
  • Medlemsvillkor
  • Integritetspolicy
  • Muskler
  • Skelett
  • Leder
  • Fysiologi
    • Cirkulation
    • Respiration
    • Träningsfysiologi
    • Nervsystemet
  • Skador och sjukdomar
  • Quiz
  • Blogg & Artiklar
  • Registrera
  • Logga in
Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att fortsätta på sidan godkänner du detta.
Stäng
Privacy & Cookies Policy

Nödvändigt Alltid aktiverad