Akut kompartmentsyndrom

Runt en muskel finns hinnor, vilka bildar muskelfack (eller kompartment). Ofta pratas det om muskelfack i underbenen eller armarna, men de finns även i andra delar av kroppen. Om en muskel ökar i storlek (av olika anledningar) kommer trycket i muskelfacket öka eftersom hinnan som omger muskeln inte kan töjas lika mycket som själva muskeln, och smärta uppstår. I underbenet finns fyra kompartment: anteriort, lateralt, ytligt posteriort och djupt posteriort.

Akut kompartmentsyndrom orsakas oftast av ett trauma eller en annan kraftig skada. De första kliniska tecknen för misstanke om akut kompartmentsyndrom är kraftig smärta, samt en smärta som ej försvinner med smärtlindring. Vilosmärta föreligger och smärta vid passiv töjning av aktuell muskel kan ses. Domningar/parestesi är de första tecknen på hypoxi och eventuell nervskada inom ett kompartment.

De generellt accepterade kliniska tecknen på akut kompartmentsyndrom: smärta, smärta vid töjning, parestesi och pares ar visats ha låg sensitivitet, men hög specificitet. En kombination av tre eller fler av dessa tecken stärker sensitiviteten för akut kompartmentsyndrom.

I undersökning kan en tryckmätning utföras i ett kompartment för att se om ett förhöjt tryck föreligger. När det gäller underbenet är det vanligast att det anteriora eller laterala muskelfacket drabbas. Den vanligaste orsaken till akut kompartmentsyndrom är fraktur på tibia.

Vid akut kompartmentsyndrom där muskeltrycket är signifikant höjt och inte sjunker vid vila är akut operation nödvändig för att undvika skador på t.ex. blodkärl och nerver. Detta sker genom en fasciotomi, där man öppnar upp fascian och minskar på trycket. De flesta patienterna som genomför akut fasciotomi återgår till sin tidigare aktivitetsnivå.

Referenser

1. Brukner P, Clarsen B, Cook J, Cools A, Crossley K, Hutchinson M, et al. Brukner & Khan’s Clinical Sports Medicine. 5th ed. McGraw-Hill Education; 2017.
2. Mauser N, Gissel H, Henderson C, Hao J, Hak D, Mauffrey C. Acute lower leg compartment syndrome. Orthopedics. 2013;36(8):619–24.
3. von Keudell AG, Vrahas MS, Dyer GSM, Heng M, Jupiter JB, Appleton PT, et al. Diagnosis and treatment of acute extremity compartment syndrome. Lancet. 2015;386(10000):1299–310.