Reflex

De flesta av oss har väl trampat på något vasst eller nuddat en varm spis. Det som hände då var att du snabbt drog bort foten eller handen, utan att du tänkte på det. Varför var det så? Det är faktiskt så att aktiviteten i kroppens muskler till stor del regleras utan att vi tänker på det, och detta sker med hjälp av olika typer av reflexer.

För att en reflex ska utlösas krävs någon typ av stimulering, vilket bland annat kan vara smärta. Olika sinnesceller är känsliga för olika stimulin. När sinnescellerna aktiveras skickas nervimpulser till ryggmärgen eller hjärnstammen. Därifrån kopplas nervimpulsen om till motoriska fibrer som skickar en signal för att utlösa reflexen.

Kroppens olika reflexer

Det finns två huvudtyper av reflexer:

  • Autonoma reflexer. Dessa reflexer styr glatt muskulatur, hjärtmuskulatur och körtlar.
  • Somatiska reflexer. Dessa reflexer styr skelettmuskulaturen och finns i tre typer: sträckreflex, böjreflex och senreflex.

Sträckreflex

Med hjälp av sträckreflexen kan nervsystemet kontrollera en muskels längd och se till att det inte sker en för stor förlängning av muskeln. De sensoriska nervfibrerna har förgreningar som sträcker sig runt muskelfibrerna i muskelspolarna. Men vad är en muskelspole?

En muskelspole är ett ca 10 mm långt sinnesorgan som förmedlar information om en muskels längd till det centrala nervsystemet. Det kan finnas flera muskelspolar i en muskel. I muskelspolarna finns speciella muskelfibrer, dessa kallas för intrafusala muskelfibrer. Dessa muskelfibrer har inte någon stor funktion i muskelkontraktionen. Muskelfibrerna som är huvudansvariga för muskelns kontraktion och kraftutveckling kallas istället för extrafusala muskelfibrer.

När en muskel sträcks sker en förändring av formen på de sensoriska nervändsluten runt de infrafusala muskelfibrerna. Detta leder till att frekvensen av nervimpulser i de sensoriska nervfibrerna ökar. Nervimpulserna kommer i ryggmärgen bilda synapser med motoriska celler som skickar en impuls till samma muskel. Denna impuls leder till att muskeln automatisk drar ihop sig. Genom sträckreflexen undviks det att en muskel sträcks mer än vad muskeln klara av.

Exempel: När du med en reflexhammare slår på knäskålssenan sker en sträckning i knäleden. Detta är ett exempel på sträckreflexen.

Böjreflex

Den typ av reflex som man kanske oftast kommer i kontakt med är böjreflexen. Böjreflexen ser till att en kroppsdel som stöter emot något smärtsamt automatiskt dras tillbaka.

I huden finns rikligt med sensoriska nervfibrer som reagerar på smärtsamma stimulin. De sensoriska nervfibrerna skickar signaler till ryggmärgen där det finns interneuron. Dessa interneuron förmedlar signalen till motoriska nervceller som i sin tur skickar ut en signal till musklerna att dra ihop sig. Dessutom finns det speciella interneuron som hämmar den motoriska signalen till de antagonistiska musklerna, så att dessa muskler slappnar av.

Exempel: När du trampar på en legobit får du ont i foten. Smärtreceptorer kommer aktiveras och en nervimpuls skickas då upp till ryggmärgen. I ryggmärgen kopplas nervimpulsen om via ett interneuron till ett motoriskt neuron. Det motoriska neuronet skickar en signal till bland annat musklerna på baksidan av låret att böja i knät för att dra bort foten. Allt detta sker utan att vi tänker på det och innan smärtan kommer till medvetandet.

Senreflex

Skelettmuskulaturen förbinds till skelettet via senor. Just senfästet är en mycket svag punkt och kan relativt enkelt skadas. Detta bidrar senreflexen till att undvika, vilket sker med hjälp av Golgi senorgan som ligger i övergången mellan sena och muskelbuk. Golgi senorganen känner av och registrerar spänningen i muskeln.

Mellan senans kollagenfibrer finns sensoriska nervceller med nervändslut inflätade. När muskeln kontraheras ändras formen på dessa nervändslut. Detta leder till en ökad frekvens av nervimpulser som skickas till ryggmärgen. I ryggmärgen kommer nervimpulserna att via hämmande interneuron hämma aktiviteten i den motoriska nervcellen. Detta gör att muskeln slappnar av och spänningen i senan minskar. Senreflexen har dock minimal betydelse vid normal muskelanvändning.