Skelett

Välkommen till delen om skelettet. Här hittar du de flesta skelettstrukturerna med tillhörande ytor och delar. Välj en skelettdel i skroll-listan till vänster eller längre ned på sidan. Eller varför inte testa en sökning?

Sök
Exact matches only
Search in title
Search in content
Search in comments
Search in excerpt
Filter by Custom Post Type


Skelett och ben

Skelett

Skelettets uppbyggnad

Skelettet består av ben, och ben består av benvävnad. Denna benvävnad består av celler och en grundsubstans, vilket ofta kallas för bensubstans. Benvävnadens celler finns i tre typer:

  1. Osteoblaster – producerar bensubstansen
  2. Osteocyter – bildas av osteoblaster och underhåller bensubstansen
  3. Osteoklaster – bryter ned bensubstansen

Osteocyterna ligger inneslutna i bensubstansen, medan osteoblaster och osteoklaster ligger på benets yta. Men vad består bensubstansen av?

Bensubstansen innehåller främst kalciumfosfat samt kollagenfibrer. Dessa har olika funktioner. Kalciumfosfat utgör en stor del av benvävnadens torrvikt, hela 70%. Kalcium gör vävnaden mycket hård och tryckfast. Kollagenet å sin sida ger benvävnaden dess böj- och draghållfasthet.

Den benvävnad som finns på ytan är packad väldigt tätt, denna kallas för kompakt benvävnad. Inne i benen har benvävnaden en annan form och påminns av en svamp med många hålrum, denna kallas för spongiös benvävnad.

Skelettets vikt består till 20% av kompakt benvävnad, och 80% av spongiös benvävnad. Många ben har dessutom stora hålrum, vilka kallas märghålor. På benets yta finns bindväv som bildas en benhinna, periost.

Skelettets funktion

Skelettet har flera väldigt viktiga funktioner och uppgifter.

  1. Bilda en stabil stomme. Skelettet bildar en stabil stomme som stödjer kroppen och utgör fäste för muskler vilket möjliggör rörelser.
  2. Skydd. Skelettet bilder ett skydd för viktiga organ som lungor, hjärna och hjärta.
  3. Bidra till rörelse. Mellan två eller fler ben bildas leder där olika rörelser sker. Skelettet fungerar som hävstänger och skapar rörelser via muskelsammandragningar.
  4. Producera blodkroppar. De flesta av kroppens blodkroppar bildas i den röda märgen i skelettet.
  5. Mineraldepå. Kroppens största mineraldepå finner sig i skelettet. 99% av kalciumet är bundet till benvävnaden.

Skelettets indelning

Det finns flera olika typer av skelettben: rörben, korta ben, platta ben och oregelbundna ben. Beroende på vilken typ av de olika funktion.

Rörben

Rörben finns i extremiteterna: överarm, underarm (radius och ulna), mellanhanden, fingrarnalåret, underbenet (tibia och fibula), mellanfoten och tårna. Rörben har en viktig funktion som hävstänger för muskulaturen. Dessa ben består av följande delar:

  • Ett skaft – diafysen
  • Två ändar – epifyserna

Den kompakta benvävnaden utgör det yttersta lagret på benet. Detta lager är tjock i diafysen där det ligger runt märghålan, medan lagret i epifysen är tunt. I epifysen finns dock den spongiösa benvävnaden som ett stöd.

Korta ben

De korta benen kan man hitta i handloven och i fotroten. Många ben ligger tät intill varandra och bildar en kompakt och stabil enhet där det endast sker små rörelser. Dessa rörelser fungerar till exempel fjädrande och stötdämpande vid gång.

Platta ben

Platta ben är som namnet låter – platta. Dessa är skulderbladetbröstbenet, revbenen, höftbenets vingar samt delar av skallbenet. Dessa har främst en skyddande funktion men har även andra uppgifter. T.ex. rör sig revbenen för att bröstkorgsvolymen ska ändras vid inandning och utandning.

Oregelbundna ben

Oregelbundna ben har en oregelbunden form, t.ex. kotorna i ryggraden samt vissa mindre ben i kraniet. Benen har en form anpassad efter dess funktion.


Visste du att vi har ungefär
0
ben i kroppen?