Handen fungerar som en griptång och har många användningsområden. Således har den även en mycket komplicerad struktur, med många små ben. Man kan dela upp handen i tre delar:
- Handloven – carpus
- Mellanhanden – metacarpus
- Fingrarna – digiti manus
Handlovsbenen – ossa carpi
Handlovsbenen, ossa carpi, är uppdelade i två rader, en proximal och en distal. Båda dessa rader består av fyra ben.
Benen i den proximala raden heter:
- Os scaphoideum
- Os lunatum
- Os triquetrum
- Os pisiforme
Benen i den distala raden heter:
- Os trapezium
- Os trapezoideum
- Os capitatum
- Os hamatum
Os scaphoideum är ett avlångt och båtformat ben. Benet går att palpera i snusgropen.
Os lunatum är ett halvmåneformat ben med sin konvexitet riktad proximalt.
Os triquetrum är ett trekantigt ben och är det ben som ledar mot os pisiforme.
Os pisiforme är ett litet, ärtformat ben. Det kan palperas distalt om handledens böjveck på ulnara sidan. Man kan även fatta tag om benet och röra det fram och tillbaka. Os pisiforme är ett lite speciellt ben då det är inbakat i senan till m. flexor carpi ulnaris.
Os trapezium ligger distalt om os scaphoideum och har en sadelformad ledfasett som ledar med tummen, os metacarpale pollicis, och bildar art. metacarpophalangeae pollicis.
Os trapezoideum är ett litet ben som ledar mot os metacarpale 2.
Os capitatum är handlovsbenens största ben och är beläget centralt i handloven. Proximalt ledar det med os scaphoideum och os lunatum, och distalt mot os metacarpale 3.
Os humatum har en kilform och ett krokformat utskott, hamulus ossis hamati. Detta palperas ett par cm distalt om os pisiforme. Man kan vid palpation rulla en gren från n. ulnaris ovanför hamulus ossis hamati.
Handlovsbenen sitter tätt ihop tack vare ett antal ligament. Benen utgör tillsammans en tvärgående båge med en längsgående fåra på palmarsidan, sulcus carpi.
Mellanhandsbenen – ossa metacarpalia
Mellanhandsbenen, ossa metacarpalia 1-5, är små rörben som finns mellan handloven och fingrarna. Benen numreras från tumsidan till lillfingersidan. Sorterat efter dess längd kommer de i följande ordning: 2>3>4>5>1.
De fyra ulnara benen liknar varanda mycket, dock är os metacarpale 1 lite annorlunda. Dels är det förskjutet palmart, men även inåtroterat ca 45˚. Detta möjliggör greppfunktionen och oppositionsrörelsen.
Ett mellanhandsben består av ett skaft och två extremiteter. Den proximala benämns basis och den distala benämns caput. Skaftet, corpus, är lätt böjt i längdriktningen.
Os metacarpale 1 är kortare och tjockare än de andra mellanhandsbenen. Basen utgör proximalt en sadelformad ledyta med os trapezium, där av kallas denna led för sadelled.
Mellan handlovsbenen och mellanhandsbenen finns artt. carpometacarpea och art. carpometacarpea pollicis.
Fingerbenen
Varje fingers skelett utgörs av tre små rörben (falanger), bortsett från tummen som saknar en mellanfalang. Grundfalangen kallas phalanx proximais, mellanfalangen phalanx media och ytterfalangen phalanx distalis.
Tummen, pollex, har som sagt endast två falanger som är kraftigare än den andra fingrarnas. Pekfingret (index), långfingret (digitus medius), ringfingret (digitus anularis) och lillfingret (digitus minimus), har inte några stora skillnader.
Lederna mellan falangerna benämns artt. interphalangeae.
Muskler som påverkar handen:
Leder i handen:
Publicerad: 2015-11-29Senast uppdaterad: 2023-10-28