Image
  • Muskler
  • Skelett
  • Leder
  • Fysiologi
    • Cirkulation
    • Respiration
    • Träningsfysiologi
    • Nervsystemet
  • Skador och sjukdomar
  • Quiz
  • Blogg & Artiklar
  • Registrera
  • Logga in
Meny

Os sphenoidale – Kilben

Os sphenoidale

Os sphenoidale, kilbenet, är ett oparat ben som ligger i mitten och framtill i skallen. Formen av benet påminner om två små vingar. Det är sammanväxt med de andra delarna som tillsammans bildar kraniet:

  • Os zygomaticum
  • Os temporale
  • Os nasale
  • Os frontale
  • Os occipitale
  • Os parietale

Sök
Generic filters
Exact matches only
Search in title
Search in content
Search in excerpt

Skelett

  • Clavicula – Nyckelben
  • Os coccygis – Svansben
  • Columna vertebralis – Ryggrad
  • Costae – Revben
  • Os coxae – Höftben
    • Os ilium – Tarmben
    • Os ischii – Sittben
    • Os pubis – Blygdben
  • Os femoris – Lårben
  • Fibula – Vadben
  • Fotens skelett
  • Os frontale – Pannben
  • Handens skelett
  • Humerus – Överarmsben
  • Os mandibulae – Underkäke
  • Os maxilla – Överkäke
  • Os nasale – Näsben
  • Os occipitale – Nackben
  • Os parietale – Hjässben
  • Patella – Knäskål
  • Pelvis – Bäcken
  • Radius – Spolben
  • Os sacrum – Korsben
  • Scapula – Skulderblad
  • Os sphenoidale – Kilben
  • Sternum – Bröstben
  • Os temporale – Tinningben
  • Tibia – Skenben
  • Ulna – Armbågsben
  • Os zygomaticum – Okben

anatomifysiologi

Instagram post 2151422846562570933_5581121410 Nu finns en blogg på hemsidan där du kan läsa om olika studier gällande exempelvis olika skador, återgång till idrott och träning. ⁣ ⁣ Bland annat hittar du en artikel om diagnos, behandling och prevention av fotledsstukning. ⁣ ⁣ Gå gärna in och läs om du är intresserad! Länk i bio! @anatomifysiologi
Instagram post 2108719945394930569_5581121410 Muskeltyper i kroppen 🏃‍♂️⁣ ⁣ I kroppen finns tre olika typer av muskler som är viktiga för kroppens olika funktioner.⁣ - Skelettmuskulatur ⁣ - Glatt muskulatur ⁣ - Hjärtmuskulatur⁣ ⁣ Dessa tre typer av muskler har olika funktion och finns på olika ställen i kroppen. ⁣ ⁣ Skelettmuskulaturen är en tvärstrimmig muskulatur och är den muskulatur som gör att vi kan röra oss. Skelettmuskulaturen kan dessutom stabilisera och hindra rörelser i lederna. De flesta skelettmuskler är fästa mellan skelettben. Skelettmuskulaturen styrs av motoriska nerver via det somatiska nervsystemet, och styrs således ffa. medvetet (men även omedvetet vid t.ex. andning).⁣ ⁣ Glatt muskulatur är en icke-tvärstrimmig muskelvävnad. Denna muskulatur finns i bland annat blodkärl, luftvägarna och inre organ som tarmar. Den glatta muskulaturen möjliggör bland annat att innehåll kan pressas genom hålorganen. I tarmarna är den glatta muskulaturen nödvändig för tarmrörelserna som för tarminnehållet framåt. Den glatta muskulaturen styrs av det autonoma nervsystemet och kan därför inte direkt påverkas viljemässigt.⁣ ⁣ Hjärtmuskulaturen är tvärstrimmig och finns endast i hjärtats väggar. Hjärtmuskulaturen ser till att hjärtat pumpar genom tryckförändringar i hjärtats kammare och förmak. Hjärtmuskulaturen styrs av det autonoma nervsystemet samt hormoner.⁣
Instagram post 2106663209196574999_5581121410 Handleden - Art. radiocarpea ⁣ ⁣ Art. radiocarpea är den led som bildas mellan radius och den proximala raden handlovsben. Ledhuvudet bildas av os scaphoideum, os lunatum och os triquetrum samt av ligamenten mellan dessa ben. Ledpannan bildas av facies articularis carpalis radii på radius samt av discus articularis. Det är en av flera leder i handleden.⁣⁣ ⁣⁣ Det finns ett antal ligament som stabiliserar leden, t.ex. lig. radiocarpeum palmare och lig. radiocarpeum dorsale. Dessa ligament är väldigt starka, framför allt det palmara ligamentet. Detta ligament är faktisk starkare än benvänvaden i radius, vilket kan göra att ligamentet vid ett fall är intakt medan radius fraktureras intill ligamentets fäste.⁣⁣ ⁣⁣ I leden tillåts rörelserna palmarflexion, dorsalflexion, ulnardeviation samt radialdeviation. ⁣⁣ ⁣⁣ ▪️Typ av led: Synovial (äkta) led, äggled/ellipsoidled⁣⁣ ▪️Ligament: Lig. radiocarpeum palmare och lig. radiocarpeum dorsale⁣⁣ ▪️Rörelser: Palmarflexion (80˚), dorsalflexion (80˚), ulnardeviation/adduktion/ulnarflexion (40˚), radialdeviation/abduktion/radialflexion (20˚)⁣⁣ ⁣⁣ Läs mer om anatomi på www.anatomifysiologi.se!
Instagram post 2105049142560091488_5581121410 M. brachioradialis är den största av underarmens radiala muskler. Muskeln urspringer från distala margo lateralis humeri samt septum intermusculare laterale. Distalt övergår muskeln i en kraftig, platt sena som fäster in distalt och lateralt på radius intill processus styloideus radii. Muskeln är framför allt en stark flexionsmuskel i armbågsleden.⁣ ⁣ ▪️ Ursprung: Distala 1/3 av margo lateralis humeri, septum intermusculare laterale ▪️ Fäste: Distalt och lateralt på radius (processus styloideus radii)⁣
▪️ Funktion: Flexion i art. cubiti ▪️ Innervation: N. radialis (C5-C6)
⁣⁣ ⁣ Läs mer om muskler på www.anatomifysiologi.se/muskler!⁣⁣ ⁣
Instagram post 2101015212202811564_5581121410 Blodkärl i kroppen ❤️⁣ ⁣ I kroppen finns flera olika typer av blodkärl som förser kroppens vävnader med blod. De olika kärlen finns på olika ställen i kroppen och ser lite olika ut. Blodkärlen vi har är artärer, arterioler, kapillärer, venoler och vener.⁣ ⁣ Artärer⁣ Artärerna är de blodkärl som utgår från hjärtat. De leder det syrefattiga blodet från hjärtat till lungorna, samt det syrerika blodet från hjärtat och ut i kroppen. Dessa kärl är de som tar emot blodet först och utsätts för det högsta trycket. Artärerna är elastiska vilket gör att de vidgar sig när hjärtat kontraheras och pumpar ut blod, och när hjärtat slappnar av kommer artärerna passivt dra ihop sig.⁣ ⁣ Arterioler⁣ När artärerna delar upp sig i mindre och mindre grenar säger man att de först blir till tunna artärer. När de tunna artärerna blir ännu tunnare kallas de för arterioler. Arteriolerna övergår sedan till kapillärer.⁣ ⁣ Kapillärer⁣ Den tunnaste typen av blodkärl kallas för kapillärer. Dessa finns överallt, även längst ut i huden. Näringsutbytet mellan vävnaden och blodet sker i kapillärerna. Eftersom det finns så extremt många kapillärer blir den totala tvärsnittsytan stor vilket möjliggör ett stort näringsutbyte.⁣ ⁣ Venoler⁣ Efter kapillärerna kommer venoler. Venolerna är tunna blodkärl (likt arteriolerna) som leder blod från kapillärerna till venerna. ⁣ ⁣ Vener⁣ Venolerna övergår sedan till vener som leder blod till hjärtat. Venerna leder det syrefattiga blodet från kroppens vävnader till hjärtats högra förmak, samt syrerikt blod från lungorna till hjärtats vänstra förmak. I venerna hos människan är trycket väldigt lågt och i motsats till artärerna saknar blodflödet i venerna pulsationer. Venblodet drivs mot hjärtat av en tryckskillnad som skapas av muskelsammandragningar i skelettmuskulaturen, venväggarna och från andningsrörelserna. Dessutom finns venklaffar som hindrar blodet från att rinna åt fel håll.⁣ ⁣ Läs mer om anatomi och fysiologi på www.anatomifysiologi.se!⁣
Instagram post 2099308300193844252_5581121410 Pectoralis major - Stora bröstmuskeln⁣ ⁣ M. pectoralis major har sitt ursprung på flera olika områden: nyckelbenet, bröstbenet, de sex övre revbensbrosken samt rektusskidan. Muskel löper sedan till sitt fäste på crista tuberculi majoris på humerus. Muskelns funktion är att adducera, inåtrotera samt flektera i axelleden. ⁣ ⁣ ▪️ Ursprung: Nyckelbenet, sternum, de sex övre revbensbrosken, rektusskidan ▪️ Fäste: Crista tuberculi majoris humeri ▪️ Funktion: Adduktion, inåtrotation och flexion i art. humeri ▪️ Innervation: Nn. pectorales medialis och lateralis (C5-T1)
 Läs mer om muskler på www.anatomifysiologi.se!
©2016-2019 anatomifysiologi.se
  • Ordlista
  • Referenser
  • Om sidan
  • Kontakt
  • Medlemsvillkor
  • Integritetspolicy
  • Muskler
  • Skelett
  • Leder
  • Fysiologi
    • Cirkulation
    • Respiration
    • Träningsfysiologi
    • Nervsystemet
  • Skador och sjukdomar
  • Quiz
  • Blogg & Artiklar
  • Registrera
  • Logga in
Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att fortsätta på sidan godkänner du detta.
Stäng
Privacy & Cookies Policy

Nödvändigt Alltid aktiverad